Privatekonomi

Tips för bättre familjeekonomi – minska utgifterna, del 1

Strävar du efter att skapa en bättre vardagsekonomi? Oavsett vart du är på din egen resa så finns det ett antal tips och råd som kan hjälpa dig att komma lite framåt. Personligen tycker jag att det är djupt otillfredsställande att läsa tips såsom ”gör en budget” och ”skippa latten”. What else is new, liksom? Därför fokuserar jag på varför det är svårt och hur vi kan motivera oss att göra rätt även när det tar emot.

Jag ser de tips som jag ger här på bloggen som sätt att tänka, ibland lura sig själv, för att inte trampa in i exakt samma hjulspår som man försöker komma ifrån. Här nedan kommer ett par grundläggande tips som kan hjälpa dig att skapa en bättre privatekonomi, förutsatt att du också omsätter något av dem i ditt eget liv 🙂 Tipsen är ganska grundläggande men jag strävar efter att fördjupa mig i varför de är nödvändiga för alla som vill ta kontroll över sin ekonomi.

Kommentera gärna och fyll på med andra tips!

Läs gärna tidigare inlägg i samma serie:

Tips för bättre familjeekonomi – inkomster och utgifter

Tips för bättre familjeekonomi – du kan inte få allt

Dagens tema: Minska utgifterna

Om du har läst de tidigare inläggen i den här serien om hur du skapar en bättre privatekonomi så har du förhoppningsvis omsatt någonting i praktiken i ditt eget liv också. Då har du dina inkomster och utgifter klart nedskrivna framför dig och du har också låtit insikten sjunka in om att du inte kan få allt du vill ha (det ger dig ändå ingen långvarig lycka eller glädje), eller göra allt på samma gång (det blir varken hackat eller malet som det kära ordspråket säger). Då är det dags för oss att adressera nästa steg i vår process och då har turen kommit till standardtipset att minska dina utgifter. Det är ett ”spartips” som är näst intill obligatoriskt på alla spartips-listor du kommer att kunna läsa men sällan går någon in djupare på hur och varför. Därför ska vi nu ta oss tid att bena ut ett och annat tillsammans.

Först och främst: Det kommer att vara olika svårt beroende på vart du befinner dig på din egen sparresa. Har du precis nåtts av väckelsebudskapet och känner dig frälst och fylld av entusiasm samtidigt som du har spenderat dina pengar utan någon som helst eftertanke tidigare så kommer det att gå lätt. Så är det. Har du kommit en bit på din resa och redan har kapat de mest uppenbara onödiga utgifterna så är det betydligt svårare. Smekmånaden är över, så att säga. De nödvändiga förändringarna kommer att kräva mer av dig och kosta mer i termer av annat än kronor.

För det andra: Detta steg underlättas om vi delar upp det i två olika grupper – fasta kostnader och övriga utgifter. Andra gör kanske på annat sätt men i mitt huvud är det lättare att få struktur på min ekonomi om jag gör den uppdelningen som egentligen kan ses som behov kontra begär. Låt oss börja med de fasta kostnaderna.

Vad menas egentligen med fasta kostnader? Jag tänker mig räkningar, avgifter, räntor och livsnödvändigheter såsom livsmedel och kläder. De två senare är egentligen inte fasta i den termen att de utgör en återkommande exakt summa på månadsbasis, men de är nödvändiga. Det är inte kostnader som du kan välja att utesluta. Tillsammans med hyra, avgift, ränta, el, telefon, förskole- eller fritidsavgift, låneinbetalningar och vissa försäkringar m.m. så utgör det dina kärnkostnader, sådant du måste kunna täcka upp med dina inkomster. De kan justeras, revideras och minskas men de flesta av dem går inte att eliminera.

Nu tar du den lista med alla dina utgifter som du har sammanställt. Titta på summorna och sortera dem i storleksordning. Vilken utgift är den enskilt största? Hur många olika utgiftsposter rör det sig om? Samla de utgifterna som du tycker hör till kategorin fasta kostnader, oftast de som kommer med en räkning och därtill kläder och mat. Titta gärna också på konsumentverkets hemsida om vad som är rimliga kostnader per person i ett hushåll. Det kan tjäna som någon typ av jämförelsepunkt när du analyserar dina egna utgiftsposter. Nu ska du identifiera vilka av alla dessa kostnader som du tror är möjliga att minska eller stryka.  Vi kan ta dem tillsammans i tur och ordning:

Boende: Här har du din hyra, din föreningsavgift, samfällighetsavgift, räntekostnad och om du bor i villa, säkerligen ytterligare ett antal som jag inte är så bekant med. Skriv upp alla separata kostnader och räkningar för sig. Om du har lånat pengar för att köpa ditt boende så är antagligen räntekostnaderna en av de stora utgiftsposterna inom den här kategorin. Om du har förhandlat din ränta nyligen och är nöjd så har du förmodligen redan tryckt ner den här kostnaden så mycket du kan. Om inte – sätt igång. Bankerna är ju numera skyldiga att redovisa vilken genomsnittsränta de har på sina utlånade pengar, vilket du ska titta på och använda som argument till din fördel. Ett annat tips är att Saco-förbundet har förhandlat sig till mycket förmånliga räntor för sina medlemmar hos Danske Bank. Även om du inte vill byta bank så kan det fungera mycket bra som ett argument till varför din egen bank borde sänka din ränta. Kom ihåg att bankerna gör vinst med god marginal – det är inte synd om dem.

Hyresavgift, föreningsavgift och liknande finns ofta inte så stort utrymme att jobba med. Naturligtvis kan du fundera på om du kan byta din hyresrätt mot en billigare, och du kan gå med i bostadsrättsföreningens styrelse för att försöka sänka avgifterna men det är överkurs just nu.

Till boende-kategorin kan du också lägga andra driftskostnader som du kanske har: el, uppvärmning, bredband och telefoni för att nämna några. Alla dessa kostnader går att göra någonting åt, och från två angreppshåll: Du kan både förhandla dig till en lägre avgift (eller byta leverantör till någon som ger dig ett bättre erbjudande) och förändra sättet du använder resurserna på. Förbruka mindre energi så får du lägre elkostnader. Byt telefon-abonnemang till ett med mindre surf så blir det billigare. En stor poäng som jag verkligen vill understryka här är att leverantörerna vill ha kvar dig som kund. Om du ringer till dem och säger att du vill avsluta deras tjänst då du tycker att det blir lite väl dyrt i månaden så kommer de flesta av dem att sänka din kostnad på något sätt. Kanske finns det någon typ av fast avgift som vid närmare eftertanke inte var så fast, kanske har de ett special-erbjudande för trogna kunder, eller något annat? Vid hot om uppsägning kommer de att göra sig till. Använd det förhandlingsutrymme som det innebär. Ett påpekande som jag själv dock tycker är viktigt att komma ihåg: var trevlig. Min erfarenhet är att folk generellt vill hjälpa trevliga människor mer är otrevliga.

Bilkostnader brukar också landa in ganska högt upp i listan. Detta är inte min paradgren men garanterat finns det saker att justera här. Börja med att fråga dig om du egentligen behöver en bil? Sedan kan du fortsätta med andra följdfrågor såsom: behöver du garageplats? Behöver du köra så mycket som du gör? Och så vidare.

Försäkringar är ett intressant kapitel. Här går åsikterna vitt isär om hur väl försäkrad man behöver vara. Det första som du iallafall kan göra är att se till så att du inte är dubbelförsäkrad i onödan – dvs att du har överlappande försäkringar som ändå inte ger dubbel utdelning. Nästa steg kan vara att fundera över om du behöver vara med i t.ex. a-kassan, eller ha inkomstförsäkring. Om du jobbar inom ett bristyrke eller sitter tämligen säkert i offentlig sektor så kan det finnas god anledning att inte ha en inkomstförsäkring. Men det är du själv som vet vad du trivs med och känner dig trygg med. Att förhandla med nuvarande försäkringsgivare är också en rekommendation. Jag har dock förstått det som att den enda försäkring man ska vara försiktig med att byta är barnförsäkring. Det finns för övrigt ett antal jämförelsetjänster som jag upplever ger bra service gällande att jämföra priser på försäkringar.

Kläder och mat: Nej, det är svårt att eliminera dessa kostnader. Däremot är de så speciella så att jag tror att vi får ägna ett nytt inlägg åt dessa specifikt.

Övrigt: Här kan det dölja sig alla möjliga saker. Hos oss har det varit städhjälp, streamingtjänster, dagstidning, fritidsaktiviteter, busskort med mera i varierande utsträckning och över olika perioder. Det är med stor sannolikhet i posten övrigt som du också har möjlighet att med viss enkelhet göra dig kvitt utgifter. Prenumerationer kanske ligger och drar, kanske behöver ni inte ha alla olika kanaler eller streamingtjänster?

Ta dig tid att titta på alla dina utgiftsposter. Lås inte tanken vid att det är ”fasta räkningar ” utan fundera seriöst över var och en av dem för att se om det är något du kan vara utan. Det är lätt att gå på rutin och tänka att man måste ha det ena eller det andra. Kanske kan du vara utan busskort och cykla istället? En av Netflix- Viasat- HBO-tjänsterna kanske kan avstås? En tidningsprenumeration kanske kan sägas upp? Träningskortet kanske egentligen kan bytas ut mot joggingturer utomhus?

Avsluta de utgiftsposter som ger dig ett värde som du tycker att du kan avstå. Nu går du igenom de återstående utgifterna, och försöker tänka ut sätt att sänka dem, allihopa. Om det så bara är med 50 kronor, så ger det 500 kr om du lyckas få ner kostnaden på 10 utgifter. 500 kronor mer över i månaden är 6000 kronor om året. Helt plötsligt öppnar sig möjligheterna…

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s